Börja med dig själv, dina föräldrar och mor- och farföräldrar. Skriv fullständiga namn, datum och plats och kontrollera sedan en person i taget i Riksarkivets Digitala forskarsal. Spara alltid källhänvisningen tillsammans med uppgiften.
Det vanligaste nybörjarfelet i släktforskning är att gå för fort. När varje uppgift får en källa blir forskningen både roligare och mycket lättare att rätta om något blir fel.
Steg 1 – prata med släkten
Fråga efter fullständiga namn, födelseplatser, smeknamn, flyttar, yrken och familjehistorier. Fotografera dokument och skriv vem som lämnat uppgiften.
Steg 2 – bygg ett litet grundträd
Börja med dig själv, föräldrar och mor- och farföräldrar. Lägg inte in fler generationer förrän de första uppgifterna är rimligt verifierade.
Steg 3 – förstå platsens betydelse
Riksarkivet betonar att svensk personforskning ofta behöver både när och var något hände, ofta i en församling eller socken. Namn räcker sällan när flera personer heter samma sak.
Steg 4 – använd Digitala forskarsalen
Där finns bland annat kyrkböcker, skattelängder, militära rullor, bouppteckningar, kartor och fotografier. Riksarkivet har tiotals miljoner skannade handlingar tillgängliga digitalt.
Steg 5 – följ personen mellan källor
En födelsenotis kan ge föräldrar och församling. Husförhör eller församlingsböcker kan visa familj och flyttar. Bouppteckningar kan ge släktskapsrelationer senare i livet.
Steg 6 – skriv källan direkt
Spara arkiv, volym, sida eller bildnummer och länk där det är möjligt. Gör det när du hittar uppgiften – inte senare.
Steg 7 – använd andras träd försiktigt
Ett publikt släktträd kan ge en ledtråd men kan innehålla kopierade fel. Bekräfta uppgiften i originalkälla eller annan oberoende källa.
Steg 8 – acceptera att allt inte finns online
Riksarkivet uppger att bara en del av hela arkivbeståndet är digitaliserat. Katalogen NAD och läsesalar kan vara nästa steg när materialet saknas på nätet.
Gör en forskningslogg
För varje fråga skriver du datum, källa, sökord och resultat. Skriv även "ingen träff". Det sparar mycket tid senare.
Checklista
- Jag har börjat med kända släktingar.
- Varje person har datum och plats där det går.
- Jag sparar källhänvisningar direkt.
- Andras träd används bara som ledtrådar.
- Jag för en forskningslogg.
- Jag vet att nästa steg ibland är NAD eller läsesal.
FRÅGOR & SVAR
Vanliga frågor
Måste jag betala för att börja?
Nej. Riksarkivets digitala material ger en mycket bra kostnadsfri start. Betaltjänster kan senare ge andra register eller enklare gränssnitt.
Hur vet jag att jag har rätt person?
Kontrollera kombinationen namn, datum, plats, familjemedlemmar, yrke och flyttar – inte bara namnet.
Vad gör jag när en kyrkbok är svårläst?
Jämför flera sidor för att lära dig handstilen, använd Riksarkivets hjälpmedel och fråga en släktforskarförening om du fastnar.
Källor och faktakontroll
Publicerad 2026-10-02 · Senast faktakontrollerad 2026-10-02

